Plan och riktlinjer
Ändrad vid Svenska Russavelsföreningens styrelsemöte 2009-05-26
SVENSKA RUSSAVELSFÖRENINGEN
Plan- och riktlinjer för Svenska Russavelsföreningens verksamhet som stamboks- och registerförande förening för gotlandsruss i Sverige
1 Organisation
Svenska Russavelsföreningen, härefter SvRAF, är en ideell förening som bildades 1967. Till föreningen är knutna lokala russavelsföreningar i Skåne, Västsverige, Småland, Mälardalen, Norrland och Gotland.
SvRAF är moderförening för all avel med gotlandsruss.
Till SvRAF är anslutna systerföreningar i Danmark, Norge, Finland, USA och Kanada vilka alla följer de avelsmål som moderföreningen antagit.
SvRAF:s uppgift är att företräda medlemmarnas gemensamma intressen och att främja kvaliteten och utvecklingen av svensk hästavel med Gotlandsruss. Registreringen sköts av SvRAF.
1.1 Ekonomiska resurser
SvRAF’s verksamhet finansieras genom avels- och serviceavgifter från hästägare, medlems-avgifter samt i viss mån bidrag via Jordbruksverket. Registraturen finansieras av avgifter.
1.2 Styrelse
Föreningens styrelse väljs av årsmötet och utgöres av ordförande samt sex ordinarie ledamöter och två suppleanter. Ordförande väljes av årsmötet för ett år i taget. Övriga ledamöter väljes på två år. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör samt vid behov övriga funktionärer med särskilda uppdrag.
Styrelsen må under bibehållet ansvar delegera löpande arbetsuppgifter.
Styrelsen är beslutsmässig därest minst 5 ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal äger ordförande utslagsröst.
1.3 Registratur
Svenska Russavelsföreningen har en tillsatt registratur bestående av 4-5 personer som arbetar med löpande frågor och regelverk gällande stambokföring.
De personer som ingår i registraturen skall ha kunskap om rutiner vid grundstambokföring och hur passutfärdande sker, vilket säkerställer möjlighet till ersättande av ordinarie registrator vid ev sjukdom eller vid jävssituationer.
Ansvarig registrator utses årligen av styrelsen. Ett skriftligt kontrakt upprättas mellan förening och registrator. Alla handlingar förvaras av registratorn i för detta speciellt utrymme.
Registraturen är tillgänglig via telefon samt via e-post.
1.4 Kansli
I enlighet med föreningens stadgar är föreningens säte i Visby.
De handlingar som används i föreningens löpande verksamhet förvaras vid kansliet, Oskarsberg, 195 92 MÄRSTA och arkivfunktionen finns hos Gotlands Läns Hushållningssällskap, Lövsta, ROMAKLOSTER.
Styrelsen utser en person som är föreningens officiella brevmottagare, och kontaktperson gentemot myndigheterna.
1.5 Effektivitet
Föreningens arbete sker på ideell basis. Föreningen utbetalar ersättning till vissa funktionärer för att bereda möjlighet till att arbetet skall kunna ske så effektivt som den ideella grunden ger förutsättningar till.
2 Beslutsregler för grundstambokföring
2.1 Beslut om grundstambokföring
Registrator ansvarar för rutinmässiga beslut om grundstambokföring av gotlandsruss som uppfyller SvRAF´s krav härför.
2.2 Överklagande
I de fall beslut om stambokföring går den klagande emot kan beslutet överklagas till SvRAF:s besvärsnämnd. I skrivelsen skall den klagande ange det beslut som överklagas, den ändring i beslutet som begärs och de omständigheter som åberopas till stöd för begäran om ändring. I beslutet skall det anges hur överklagande till besvärsnämnden skall ske.
Besvärsnämnden är sista instans inom SvRAF för prövning av beslut om stambokföring .
Som besvärsnämnd anlitar SvRAF den av Svenska Hästavelsförbundet utsedda besvärsnämnden för att härigenom få en opartisk prövning.
Besvärsnämndens beslut skall vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt uppgift om vilka som deltagit i beslutet.
I de fall besvärsnämndens beslut går den klagande emot skall denne erhålla motivering till beslutet samt, när beslutet delges, erhålla upplysningar om
- att beslutet kan överklagas om klaganden anser att stambokföringen, registreringen eller handläggningen av ärendet eller frågan inte har skett i enlighet med gällande föreskrifter eller förevarande plan och riktlinjer
- att överklagandet skall ske till Jordbruksverket i enlighet med 15 § förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur mm och
- vad en klagande har att iakttaga enligt 2 § lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande skall kunna tas upp till prövning.
2.3 Förvaltningslagens tillämplighet
Förvaltningslagen (1986:223) skall gälla i frågor som rör parts rätt att få del av uppgifter, om jäv, om motivering av beslut och om underrättelse om beslut.
2.4 Krav på icke diskriminering och offentlighet
Grundprincipen vid tillämpningen av dessa regler skall alltid vara principen om ickediskriminering av hästägare, uppfödare eller föreningsmedlemmar. Uppgifter om stambokföring och registrering och moment som ingår i dessa skall vara offentliga
3 Rasbeskrivning
Typ: Harmonisk, välproportionerlig med utpräglad raskaraktär.
Huvud: Proportionerligt torrt huvud med bred panna, rak näsrygg och vaken blick.
Bål: Lång, välliggande bog, gott bröstdjup, utvecklad manke med gott sadelläge. Lagom lång stark rygg, starkt njurparti, väl sluten bål och korsets längd väl dimensionerat med rätta vinklar.
Ben: Framben godtagbart korrekta, torra med väl markerade framknän, starka inskeningar, korta starka skenor.
Bakben godtagbart korrekta, torra med välmusklad skank. Lagom vinklade, starkt inskenade hasar.
Välformade hovar med god hornkvalitet.
Rörelser: Energiska, taktmässiga, bogfria, elastiska och vägvinnande.
Storlek: För riksstambokföring mellan 115-130 cm.
2 ½ åringar 115-127 cm . 3-åringar ej över 128 cm.
Idealhöjd mellan 123-126 cm.
Färger: Alla färger tillåtna förutom blåögd gräddvit, skimlar, blackar och dorsalskäckar.
4 Avelsmål och antal avelsdjur
4.1 Avelsmål
Avelns målsättning skall vara att producera en lättfödd, härdig, konstitutionellt stark barn- och familjehäst med gott lynne och bred användbarhet inom trav, dressyr, hoppning och körning, tillika lämplig som brukshäst i lättare sysslor inom skogs- och jordbruk.
Hos avelsdjuren skall dessutom eftersträvas en god fertilitet.
4.2 Avelsarbetets genomförande
Avelsarbetet följs av Svenska Russavelsföreningens avelsplan för gotlandsruss (bilaga 1).
4.3 Antal avelsdjur
Antalet hingstar i aveln uppgår till drygt 100 stycken, och antalet ston i aveln till ca 650 st. Antalet betäckta ston per år, skulle behöva vara ca 1000 st, för att rädda den genetiska mångfalden.
4.4 Antal betäckningar 2000-2008
År Antal betäckta ston Antal verksamma hingstar .
2000 597 124
2001 564 125
2002 555 120
2003 560 113
2004 600 118
2005 554 110
2006 561 115
2007 623 123
2008 640 131
4.5 Antal grundstambokförda gotlandsruss
Antalet grundstambokförda gotlandsruss har under de senaste åren uppgått till
2000 484 st
2001 360 st
2002 379 st
2003 379 st
2004 320 st
2005 340 st
2006 419 st
2007 351 st
2008 352 st
5 Språngrullehantering
Hingsthållare till gotlandsrusshingst som innehar betäckningslicens, -bevis, eller- intyg, skall föra språngrulla för varje år.
Vid betäckningstillfället anger hingsthållaren stoets namn, riksstamboks- och/eller grundstamboksnummer, namn, härstamning, färg, samt betäckningsdatum.
Stoägaren skall så snart resultatet är känt, meddela hingsthållaren resultatet, samt det ev fölets kön, färg och födelsedatum, och därefter erhålla betäckningsrapport.
Hingsthållaren redovisar språngrulla betäckningsåret, samt året efter språngrulla med resultat till SvRAF´s språngrulleansvariga . Resultaten härav ligger till grund för grundstambokföring.
6. Grundstambokföring
6.1 Grundstambok (Studbook of origin)
I grundstambok införes de gotlandsruss som uppfyller härstamningskrav för införande i Riksstambok.
6.2 Identifiering och beslut om grundstambokföring
Grundstambokföring sker med stöd av insänd originalhandling, efter kontroll av att uppgifterna stämmer med språngrulla. Betäckningsrapporten/språngsedeln skall ha utfärdats av hingsthållaren och påtecknats av stoägaren.
Från och med 2004, skall hästen innan grundstambokföring kan ske, vara id-kontrollerad samt chipmärkt av auktoriserad ID-kontrollant.
Hästarna tilldelas UELN-/grundstamboksnummer i den ordning som komplett ansökan inkommer.
I fråga om utredningsfall, avgörs beslut av SvRAF´s styrelse så snart fastställda krav på kompletterande utredning och dokumentation är uppfyllda.
6.3 Härstamningskrav för införande i stambok
Riksstambok för gotlandsruss är sedan 1972 sluten.
För att grundstambokföras som gotlandsruss skall ponnyns härstamning på både fädernet och mödernet kunna härledas till svensk Riksstambok för Gotlandsruss.
Krav på grundstambokföring gäller för alla gotlandsruss som är födda 1987 och senare.
6.4 Krav för grundstambokföring
Alla Gotlandsruss med vidimerad härstamning kan grundstambokföras. För grundstambokföring krävs ansökan undertecknad av ägaren, åtföljd av godkänd originalhandling (betäckningsrapport, födelsebevis, konturdiagram, chip-märkning), samt att gotlandsrusset skall vara namngiven enligt SvRAF´s gällande namngivningsregler
Av SvRAF fastställd grundstamboksföringsavgift skall erläggas. Riksstamboksberättigade russ grundstambokförs med raskod 30, där UELN-numret innefattar födelseår med två siffror och ett fyrsiffrigt löpnummer i nummerserie 0001-8999, t ex 752xxxx30052328
6.5 Införande av gotlandsruss i bilaga till grundstambok
Gotlandsruss som ej uppfyller härstamningskrav för införande i Riksstambok, grundstambokföres i bilaga till grundstambok med raskod 30, där UELN-numret innefattar födelseår med två siffror och ett fyrsiffrigt löpnummer i nummerserie 9000-9999, t ex 752xxxx30059194.
I bilagan grundstambokförs endast rasrena gotlandsruss.
I förekommande fall kan gotlandsruss införas i bilaga till grundstambok om de inte har full härstamning. Det krävs dock tre leds känd härstamning av renrasiga gotlandsruss för att hästen skall kunna införas i bilaga till grundstambok.
Korsningar mellan Gotlandsruss och andra raser grundstambokförs ej av Svenska Russavelsföreningen.
6.6 Hantering av icke kompletta handlingar
Är ansökningshandlingarna inte kompletta när de inkommer till registraturen, tillskrivs hästägaren med information om vad som skall kompletteras för att grundstambokföringen skall kunna ske. Har komplettering inte skett inom föreskriven tid, tillskrivs hästägaren åter med en hänvisning om att ansökan avskrivs och ansökningshandlingarna arkiveras hos registraturen i fem år efter första ankomstdatum.
6.7 Utfärdande av duplikat eller ersättande pass
Har hästpass förkommit skall hästägare eller dess ombud ansöka om dödande av originalhandling. SvRAF annonserar ut händelsen i fackpress samt föreningens hemsida med en fastställd protesttid om en månad. Har inte protest därom skriftligen kommit registraturen tillhanda inom fastställd tid, utfärdas kopia på tidigare hästpass.
Vid ansökan om duplikat skall hästens identitet kunna styrkas genom avläsning av chipnummer i förekommande fall, eller genom härstamningskontroll gentemot uppgiven fader.
Vid ansökan om ersättande pass skall hästens identitet kontrolleras gentemot tidigare uppgivet signalement enligt konturdiagram. Hästens härstamning kommer inte att skrivas ut i ersättande pass.
I båda fall krävs fullständig och korrekt ägarlängd.
7 Identitetshandling
Identitetshandling utfärdas i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur.
På identitetshandling i form av hästpass anges:
· namn
· UELN-nummer
· eventuellt riksstamboksnummer
· kön
· födelsedata
· signalementsbeskrivning
· chip-nummer
· uppfödare, namn, adress. Med uppfödare avses stoets ägare vid fölets födelse, om inte ägaren skriftligen avsagt sig uppfödarskapet.
· ägare, namn, adress.
· faderns härstamning i tre led
· moderns härstamning i tre led
· datum för grundstambokföring
· namnunderskrift av registrator som utfärdat identitetshandlingen
Ägarbyte sker genom att säljare och köpare undertecknar blanketten om ägarbevis som ligger som bilaga i passet. Blanketten sändes in till SvRAF:s registratur som genomför ägarbytesregistrering. Ägarbyte behöver ej skrivas in i hästpasset.
8 Databas
Svenska Russavelsföreningen använder sig Svenska Hästavelsförbundets databas ”Blå Basen”.
9 Riksstambokföring
9.1 Riksstambokens ändamål
Ändamålet med att upprätta Riksstambok för russ, är att bibehålla en dokumentation över verksamma avelsdjur inom rasen, såsom det gjort sedan det första gotlandrusset premierades 1896.
9.2 Riksstambokföring
Hästarna införes och tilldelas Rikstamboksnummer i löpande nummerföljd, ston och hingstar var för sig. Införandet sker i den ordning anmälningarna inkommer. För införd häst anges hästens riksstamboksnummer, grundstamboksnummer, namn, färg, tecken, mankhöjd (stångmått), ev skenbensmått, födelsedata, uppfödare, avelsvärdesklass/avelsvärdebokstav och härstamning. För sto även föllista varvid avkomman införs i årsföljd.
Ägaren till i Riksstambok införd häst ansvarar för riktigheten av till Riksstamboken lämnade uppgifter. Har bevisligen oriktiga uppgifter lämnats kan den häst, som på grund av felaktiga uppgifter införts i Riksstamboken, i nästkommande utgåva anges som ur Riksstamboken utesluten.
Riksstambokföringsavgift utgår med av Svenska Russavelsföreningen fastställt belopp.
9.3 Riksstambokföring hingstar
Hingstar kan föras in i Riksstambok vid lägst 2½ års ålder. Hingsten skall vid officiell avelsvärdering ha uppnått fastställda rasvisa krav och vara grundstambokförd samt ha i Riksstamboken införda föräldrar.
9.4 Riksstambokföring ston
Ston kan föras in i Riksstambok vid lägst 3 års ålder. Stoet skall vid officiell avelsvärdering ha uppnått fastställda rasvisa krav och vara grundstambokförd. Ston skall för att vara Riksstamboksberättigade, i sin stamtavla ha ingående hingstar införda i Riksstambok under eget nummer, samt på mödernet kunna härledas till i Riksstamboken införda individer.
10 Prövning av gotlandruss som inte direkt uppfyller kraven
10.1 Utlandsfödda gotlandsruss
Utlandsfödda Gotlandsruss prövas av styrelsen från fall till fall för införande i grundstambok och Riksstambok.
10.2 Prövning av meriter
Gotlandsruss som inte uppfyller härstamningskraven för införande i Riksstambok kan på grund av egna prestationer och meriter efter styrelsebeslut införas i Riksstambok.
11 Avelsvärdering
Uppgifterna som används vid individ- och avkommevärdering baseras på resultat vid av Svenska Hästavelsförbundets avelsvärderingsgrundade arrangemang samt officiella tävlingsresultat.
Regler gällande rasvisa krav för gotlandsruss handhas av SvRAF:s styrelse.
11.1 Avelsvärdering hingstar
Styrelsen i SvRAF lämnar varje år förslag till Svenska Hästavelsförbundet som fastställer avelsvärderingsnämnd för gotlandsrusshingstar.
AVN har i uppgift att avelsvärdera hingstar som anmäls till central avelsvärdering samt att individ- och avkommevärdera de hingstar som är godkända enligt rasvisa krav..
11.2 Avelsvärdering ston
Avelsvärdering av ston sker vid officiell avelsvärdering av ston, arrangerad av Svenska Hästavelsförbundet eller av dem delegerad arrangör. Beslut om avelsvärdesklass fattas av verksam premieringsförrättare.
